Yes! Masade mig ut i spåret nu ikväll och - sprang inte vilse. Sprang heller inte in på okända stigar eller liknande, höll mig till vad som kändes säkert. Kände mig ganska feg när jag sprang halvvägs runt sjön och sen beslutade mig för att springa tillbaks samma väg, bara för att försäkra mig om att hitta hem. Men, det började mörkna. Livsfarlig grej: jag springer i lugnan ro, lyssnar på looptroop och timbuken, hittar tempot, kollar hur fötterna rör sig, kollar upp och inser att jag håller på att fullständigt kollidera med okänd person på cykel. Det händer sedan upprepade gånger. Folk cyklar downhill i skogen och det är fan livsfarligt när spåret inte är så brett och man möts i en kurva. Samtliga gånger: jag halvskriker av chock och cyklisten väjer ut i buskagen, fort går det, sen är den försvunnen. Jag springer vidare.
Annars haft en givande dag i skolan med basgruppssamtal och basgruppsarbete på schemat. Grupp 7 är en härlig grupp men vilt skilda personligheter. Allt från en person som levt tio år i Indien där hon undervisat i yoga och studerat buddhism till en annan vars senaste jobb var att laga kaffemaskiner av alla de slag. Bred kompetens. Sen har vi två frisörer också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
jag vill veta allt om kaffemaskiner, vill smyag ut lite info åt mig?= :)
hej jonna...det låter friskt. Frida o jag ska ut till yttre vång på konstrunda utomhus. fan vet hur det går med min axel. fia få växla. papi
Skicka en kommentar