Message

Är lite skeptisk mot google. Återkommer med ny adress!

So long!

Jävla packning

Förut brukade jag gilla att packa, men tider förändras. Att packa kan vara något av det värsta jag vet dessa dar, kanske inte just själva grejen; att ta en sak och stoppa ner i storryggan - men tanken som måste föregå handlingen. I detta liv kan jag knappt tänka längre än morgondagen, att packa för ett jullov känns således omöjligt. Bestämde mig för att freestyla en packning, men jag vet att jag kommer ångra det. En bra sak är ändå att jag ska jobba i stort sett hela lovet, vilket innebär att Maxi har min garderob. Sweet Maxi!

Känns för övrigt som att jag börjar kunna hantera - och fram för allt distansiera mig ifrån- min upprördhet över diverse hantering av sociala frågor i världen och Sverige. Det tog mig alltså en termin. Fast förut idag fick jag så ont i ena hjärnhalvan att jag på riktigt trodde att jag fått en stroke, kändes som att halvan förlorade känsel och domnade bort. Detta skedde efter ett föredrag om prostitution i Sverige - i Göteborg. Kanske tar jag hellre ilskan, än nära-döden-känsla. Ja mycket hellre.

Alla som säger att prostitution borde legaliseras för att, i detta fallet, kvinnan själv har rätt att välja vad hon vill arbeta med borde tänka om. Kvinnor som prostituerar sig har uteslutande en social ryggsäck fylld med våldtäkter, incest och misshandel - en skev verklighetsuppfattning och en önskan om att gång på gång spela upp traumatiska händelser, i hopp om att få ett bättre slut på dem och kunna gå vidare. Men den förnedring och maktlöshet det i sig innebär att sälja sig själv är knappast ett sunt startskott för att gå vidare. För övrigt består gatuprostitutionen i Göteborg numera uteslutande av traffickerade kvinnor från Nigeria och Rumänien. De har konkurrerat ut de svenska kvinnorna. De är djupt skuldsatta, i beroendeställning och saknar papper. DET ÄR SÅ JÄVLIGT ATT JAG INTE VILL TÄNKA PÅ DET MER JUST NU.

Nej nu packar jag klart, imorn har jag sista föreläsningen innan jag drar söder ut. Romer och socialpedagogik, ska bli mycket intressant. Happy hollidays everyone!

Fru gud

Fru gud! Idag sov jag till 14:00. Vaknade av att Partychristin ringde för andra gången. Känns ändå OK efter helvetesveckan och gårdagens fest, där jag blev packad av två starköl.

Förtvivlande att de i stort sett kommit fram till INGENTING under det två veckor långa klimatmötet. Och folkets protester spelar ingen roll när det handlar om pengar. Uppgivet och förbannat, och hur mycket PENGAR kan inte mötet ha kostat; polisiära insatser, skyhög säkerhet kring Obama och andra maktmänniskor, ja all organisation, all förberedelse. En siffra som jag inte ens vill veta. Men det känns skamligt alltihop.

Snart kommer P-C hit från Lidköping, ska bli fint att återse min kära sambo från Billströmska - som är precis lika slarvig som jag själv (eventuellt ännu värre). Maggan kommer också och vi ska laga måltid och dricka vin. Jag tror på en fin anda.

Japp

Yet another wednesday

Ännu en tuff onsdag, det är veckans killer alltså. Lång dag, många aktiviteter, ingen tid för käk.

Idag försökte demonstranter i Köpenhamn storma Bella center, där klimatförhandlingarna hålls och det gick vilt till i konfrontation med polisen. Jag har inget till övers för våldsamma metoder; stenkastning, raketskjutning och dylikt - men jag beundrar de som på något sätt ändå går längre än en fredlig demonstration. De som förstår att demokrati är en sak och aktiv politisk handling en annan. De som tar sig in i plenissalen, där alla regeringscheferna sitter, och ställer folkets krav, skriker slagord och blir utstirrade. Politikerna skruvar på sig och plötsligt befinner sig verkligheten i samma rum mer än den gjorde alldeles nyss. Och utanför står tusen människor i snökylan och kämpar för livet, mot polis som bara gör sitt jobb, mot byråkrati och mot en värld styrd av kapitalet.

Sen håller Evo Morales tal, som första regeringschef, och kritiserar USAs snåla budget för att bekämpa klimathotet. Una vergüenza!
Och radio rapporterar att förhandlingarna går trögt och tiden håller på att rinna ut i sanden. Och Sveriges mediaklimat är blått rakt igenom och polisiära åtgärder är det enda som skildras kritiskt vad gäller klimatmötet, det enda som skildras överhuvudtaget, för övrigt. Det är också en skam.

God natt

Musikhjälpen = farligt beroende

Nytt beroende. Skit också. Musikhjälpen i p3, glasburen som finns på avenyn med Timbuk, Ametist och Christer, som sänder 24/7 i en vecka. För kampen mot malaria - som dödar ett barn var trettionde sekund i Afrika. Sinnes

Jag är fast och var således uppe till tre i natt. Nu är problemet att jag har önskat en låt (för varje låt man önskar kan man välja att skänka 50, 100 eller 200 kr till kampen för att bota malaria) som, vad jag vet, inte har spelats än. Nu känns som att jag inte kan stänga av radion i rädsla för att min låt kommer spelas när jag inte hör. Övervägde att skita i träningen på grund av detta, men åkte, och tänkte hela tiden på om jag missade min önskningslåt. Mein Gott

Slutade med att jag åkte hem tidigare från träningen

Bullbak i rensopad läga

Känner mig ganska stolt. Dagen började med att jag gick upp (!), pallrade mig till Mariaplan och hittade Gunnars port på första försöket (!). Där hängde, som bestämt, boken Funktionshindrade i välfärdssamhället = han hade kommit ihåg att hänga ut den (!). Sen gick jag till Ica nära i Majorna och köpte bland annat julmust, clementiner, frallor och jäst. Sen letade jag upp Majornas livs, hittade även dit på första försöket (!), och hämtade ut Idas paket skickat från Kumla. Ida har rest till Indien och har inte tid att hämta ut fantasyböcker hon köpt på tradera. Tur att jag gör det åt henne.

Sen tog jag vagnen hem och svängde raskt ihop en bulldeg utan större svårigheter (!), la den på jäsning och rensopade lägan. Sen ringde det i telefonen och jag gick för att möta mina gäster som skulle hjälpa till med bullbaket. Två vilda barn och deras mamma. Några timmar senare var bullarna klara, brända men ändå, och lägan som just varit rensopad var nu allt annat än just det. Mjöl på golvet, pärlsocker likaså, sterarin på bordet, på golvet, på väggen. Vatten på olika ställen på golvet, färg på bordet, disk i mängder, julmust på golvet. Saker precis överallt, kranen på inne på toaletten. Fru gud vilket liv! Sen gick vi ut och kollade på djuren i slottskogen istället.

Svårt det där med hyperaktiva understimulerade barn och gud vilken reaktionsförmåga som föds

HISTORISKT

Åker swebus express tillbaks mot Göteborg. Funderar lite kring helgens händelser... Svårt det där med fredliga demonstranter och militanta aktivister i en stor folkmängd. Människor vars mål varken är att kasta gatsten i huvudet på polisen eller att krossa samhällets strukturer - bokstavligt - blir drabbade; får sitta på marken i timmar, bakbundna i decemberkyla. Polisen jobbar för att demon skall kunna fortgå, för att 100 000 människor ska nå målet Bella Center. Hatet föds på nytt, all cops are bastards. I så fall är ju alla demonstranter det också. Man måste göra skillnad på poliser som gör sin arbetsuppgift och poliser som är dumma i huvudet, på samma sätt som man inte kan anklaga alla demonstranter för att vara stenkastare. Men jag har en känsla av att polishatet bara växer just nu, överallt. Och det känns förbannat synd. Hos mig växer hatet till de svartklädda personer som kastade första stenarna, som krossade fönsterrutorna på en fin gammal byggnad - och som sen kastade raketbomber mot polisen så det small högt. För då tog föräldrar sina barnvagnar och avlägsnade sig från tåget. Samma sak gjorde äldre personer. Och samma sak funderade jag på att göra. Himlen blev svart och en hotfull stämning gjorde entré. Ingen lyssnar på någon som kastar sten, som vandaliserar och förstör, som skrämmer andra människor - som har som enda målsättning att krossa polisen. För polisen har ingenting med klimatavtalet att göra.

Tar med mig det positiva istället: 100 000 människor från hela världen sluter upp för att påverka och kräva ett rättvist och hållbart klimatavtal - NU. Hundratals organisationer som målinriktat har jobbat för detta, ideella krafter som tror på demokratins kraft att förändra - som tar ansvar! En gigantisk organisering av sovsalar, soppkök och infocenter för alla demonstranter. Stort. Och så den hoppfulla och kamratliga stämningen. Det kändes historiskt av många anledningar.

Nu är det upp till varje enskild person i västvärlden att ta sitt klimatansvar. Att ta sig en titt i sin egen skattkista och kolla efter hur man själv lever. Det tänker jag verkligen göra!