I fredags efter skolan åkte vi en sväng in till Stenungsund, mest för ett besök på systemet inför kvällens festligheter på Klostervinden. Stenungsund ligger knappa halvtimmen med buss från skolan och visade sig ha det mesta man behöver, skönt alltså att slippa dra hela vägen in till Götet varje gång man måste handla något som inte finns på ICA i Kållekärr. Sen blev det rosévin och galendans på klostervinden, jag bekantade mig med utbytesstudenten Subaru från Osaka som lärde mig vika papperssvalor (hon är grym) samt en världsmedborgare vid namn Fernando som ursprungligen kom från el país Basco i norra Spanien men även bott i Argentina, Brasilien och Uruguay. Han talade följaktligen ungefär alla spanska accenter och gjorde mig fett imponerad. Hans latinomoves var också dem väldigt åtråvärda och jag slår vad om att han är grym på salsa. Det finns i övrigt ganska många spansktalande människor här på skolan, några från El Salvador, Nicastäderskan och så vaktmästaren som också kommer från Latinamerika. Alltså finns flera möjligheter till språkligt utbyte.
Imorn ska vi har vår första lektion i latinamerikakunskap vilket jag ser mycket fram emot. Alla konstaterar gång på gång hur bra vår klass är och jag måste instämma, alla är sköna människor som bryr sig om världen och tror på möjligheten att kunna förändra. Happy to be here.
Visar inlägg med etikett klostervinden. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett klostervinden. Visa alla inlägg
söndag 7 september 2008
Mission completed: bestigit Hartippen
Så går helgen precis lika snabbt på en ö som på fastlandet. Jag har idag tillsammans med två klassisar, Julia och Tinnice, bestigit berget precis här jämte skolan - hartippen. Det blev ett äventyr då vi såklart helt missade att det fanns en stig och istället klättrade och kröp över sten och stock: jag tror att vi alla tre var ute efter ett äventyr. Så efter dryga timmen kom vi upp på toppen och kunde snabbt konstatera att det var värt mödan: utsikten var magnifik, naturen är en skatt. Uppe på toppen stötte vi genast på en musikelev vid namn Axel som försynt undrade varför vi var så leriga samt tillade att han kommit upp via stigen. Det var kul hur som helst och när vi tillsammans med Axel vandrade stigen ner var vi ändå eniga om att vår väg upp var en prestation i sig samt lovade varandra att fortsätta utmana oss själva och ta nästa berg nästa helg.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)